Tillbaka

Vad hände på järnvägarna under decenniet?

Vad hände på järnvägarna under decenniet?

Publicerad 9.1.2020

En verklig renässans kan ses i järnvägstrafiken. Det som verkar i bakgrunden är, förutom klimatmålen, också de satsningar på järnvägstrafikens smidighet och attraktivitet som har gjorts. Närmare 6 000 km järnvägar underhålls varje dag, men vad förändrades i järnvägstrafiken under decenniet?

Antalet resor inom persontrafiken har fortsatt sin tillväxt. När det gjordes 68 miljoner resor om året 2010, är antalet nu 88 miljoner. Passagerarmängderna i närtrafiken har ökat betydligt: från 55 miljoner resor per år till 74 miljoner.

Den årliga resandemängden inom fjärrtrafiken var i början av decenniet drygt 13 miljoner resor och decenniet avslutas med liknande siffror. Priskonkurrensen mellan bussbolag och fjärrtåg påverkade sänkningen i resandemängderna år 2013. Resandemängderna började öka på nytt 2017, och denna tendens har förstärkts ytterligare. Förutom ändringen i prisnivån har dynamisk prissättning påverkat efterfrågan.

Snabba järnvägsförbindelser lockar resenärer inom persontrafiken

Bl.a. har Ringbanan accelererat närtrafikens tillväxt. Helt nya spår har det byggts lite av under decenniet, men Ringbanan har hittat sina användare snabbt. Från Ringbanans fem nya stationer lämnar och dit ankommer ca 25 000 resenärer på vardagarna. Resandet har också ökat vid de flesta andra av de gamla stationerna utefter Ringbanan. Ringbanan erbjuder en tågförbindelse till Helsingfors-Vanda flygplats och har haft en betydande påverkan på markanvändningen längs hela banan.

För persontrafikens del attraktiva banförbindelser, dvs. banavsnitt som tillåter över 160 km/h, har under det här decenniet byggs på etapperna Seinäjoki–Uleåborg, Lahtis-Kouvola-Luumäki-Vainikkala (allegro till S:t Petersburg). Snabb banförbindelse innebär också att plankorsningar har avlägsnats på sträckan. För närvarande finns det totalt 1 120 km snabb banförbindelse i Finland.

Antalet stationer och trafikplatser längs järnvägarna är ca 200. Antalet har hållit sig ganska oförändrat. Resecentrumprojekten har förbättrat förflyttningskomforten och i samband med större projekt har plattformsområdenas hinderfrihet förbättrats.

För järnvägarnas del har persontrafikens marknadsandel länge hållit sig på ca fem procent, men resenärsmängderna detta år höjer andelen till närmare 6 %. Personbilarnas marknadsandel är fortfarande den klart största bland transportmedlen, 82 %. Ur perspektivet att klimatmålen ska uppnås är det på sin plats med en ökning av marknadsandelen. Sverige, Danmark och Holland är exempel på länder där järnvägstrafikens marknadsandel är 10 %.

Större laster på elektrifierat nät

Utvecklingen av godstrafikmängden på järnvägarna har varierat under åren, till exempel har höjningen av lastbilarnas högsta tillåtna vikt år 2013 påverkat efterfrågan. Trots detta har den årliga tillväxten skett efter 2015.  Mängden totaltransporter har klättrat från 35 miljoner ton till 40. Det finns mer av finländsk godstrafik, men tillväxten har skett särskilt inom tonantalen av internationell godstrafik. Skogsindustrins virkestransporter är fortfarande den största produktgruppen.

Godstransporternas smidighet och transporteffektiviteten har förbättrats betydligt. Elektrifieringen och ökningen av axelvikten har förbättrat kostnadseffektiviteten mest. Mängden av elektrifierade banor har ökat med över 200 kilometer. De längsta avsnitten är Jyväskylä-Äänekoski, Seinäjoki-Vasa samt Rovaniemi-Kemijärvi. De livligaste banavsnitten är redan elektrifierade, men ytterligare nya elektrifieringsprojekt pågår och planeras. Förutom miljövänligare trafik gör elektrifieringen trafiken också smidigare eftersom loket inte behöver bytas under resan. Av Finlands bannät är nu 3 331 km elektrifierade.

Järnvägstrafikens transporteffektivitet förbättras genom höjning av axelvikten. Nätet med 25 tons axelvikt har utökats betydligt under det här decenniet och dess omfattning är nu 1 319 km. Under detta decennium har höjning till 25 ton skett på banavsnitten Jämsänkoski-Tammerfors--Kumo-Raumo, där det bl.a. går papperstransporter, Tammerfors-Seinäjoki-Uleåborg (skogs- och metallindustrins transporter), Tuomioja-Brahestad-Rautaruukki (metalltransporter) samt Lahtis-Vainikkala (skogs- och kemiindustrins transporter).

Banprojekt som i synnerhet betjänar godstrafiken var trippelspåren i Riihimäki och Bennäs, som båda underlättar tågens trafikering utan lokbyte eller rundkörning.