Tillbaka

Åtgärdsprogrammet för att minska reparationsskulden för trafiknätet avslutas – vad har åstadkommits?

Åtgärdsprogrammet för att minska reparationsskulden för trafiknätet avslutas – vad har åstadkommits?

Publicerad 20.12.2018

Inom ramarna för åtgärdsprogrammet för att minska reparationsskulden för trafiknätet 2016–2018 beviljade statsrådet en tilläggsfinansiering på sammanlagt 595 miljoner euro till Trafikverket. Med hjälp av finansieringen kunde försämringen av trafiknätets skick och ökningen av reparationsskulden tillfälligt stoppas. Dessutom genomfördes några mer kostsamma iståndsättningsprojekt inom trafikledshållningen.

Inom ramarna för åtgärdsprogrammet för att minska reparationsskulden för trafiknätet 2016–2018 beviljades tilläggsfinansiering till ett sammanlagt belopp av 600 miljoner euro för användning till underhåll av alla trafikleder, dvs. landsvägar, järnvägar och vattenleder, samt utveckling av digitala lösningar med anknytning till trafikleder under en period på tre år.

Med reparationsskuld avses den penningsumma som skulle behövas för att försätta de statliga vägarna, järnvägarna och vattenlederna i ett skick som svarar på de nuvarande behoven. Målet med programmet för att minska reparationsskulden var att stoppa ökningen av reparationsskulden och få den att börja minska. Under beredningen av programmet tillfrågades kunderna vilka trafikledsobjekt som genom en iståndsättning skulle medföra störst nytta för näringslivets transporter och pendeltrafiken.

Trafikverkets ledande sakkunnig Vesa Männistö är nöjd med den erhållna finansieringen, som var ett välkommet tillägg i iståndsättningen av vägar, järnvägsnät och vattenleder i dåligt skick: ”Det viktigaste resultatet av finansieringen var att försämringen av trafikledsnäten och ökningen av reparationsskulden kunde stoppas. I synnerhet i fråga om landsvägsnätet kunde satsningar göras också på iståndsättning av lågtrafikerade vägnät. Detta hade inte varit möjligt på ett tag för regionala vägar och förbindelsevägar. På detta sätt kunde verksamhetsförutsättningarna för bland annat skogs- och bioindustrin stödas.”

Vägunderhållsåtgärderna och digitaliseringen syns på lång sikt

Väganvändarna märker inte nödvändigtvis ännu att man har satsat på kvaliteten i användningen av tilläggsfinansieringen till programmet för minskning av reparationsskulden. Vägbeläggningarna har nu förnyats med hårdare tag än tidigare, till exempel med tjockare beläggningslager och genom att också iståndsätta vägarnas konstruktioner. ”Detta underlättar underhållet i framtiden”, berättar Männistö.

Som en del av programmet kunde man också främja digitalisering i underhållet av trafiklederna. Digitaliseringens andel uppgick till 35 miljoner euro. I de digitala projekten förnyades produktionen, administrationen och distributionen av information om trafik, trafikleder och rörelse på ett mångsidigt sätt. Målet var säkrare tidtabeller än tidigare, trafikleder i bättre skick, information i realtid samt säkerhet och nöjdhet för användarna av trafiklederna. Vi kommer att publicera mer nyheter om digitala utvecklingsprojekt under de närmaste veckorna.

”De hårdare tagen inom vägunderhållet och de digitala förnyelserna bär frukt långt in i framtiden. Allt detta skulle ha lämnat ogjort utan tilläggsfinansiering”, konstaterar Vesa Männistö.

Betydande iståndsättningsobjekt: Jännevirta, Aurora och bannätets säkerhetsanordningar

Tilläggsfinansieringen gjorde det möjligt att också genomföra vissa dyrare specialprojekt som annars inte hade kunnat genomföras. Bra exempel på sådana projekt är bron i Jännevirta, förnyandet av säkerhetsanordningarna vid järnvägarna samt Aurora-projektet, som genomfördes i norr för att skapa ett testområde för automatisk trafik och utföra ett omfattande vägförbättringsprojekt längs riksväg 21. I normala fall är det omöjligt att få så pass omfattande projekt att rymmas med i den grundläggande trafikledshållningen.

Varför är väganvändarna fortfarande missnöjda?

Enligt en färsk undersökning har väganvändarnas tillfredsställelse med vägnätets skick emellertid inte förbättrats. Under finansieringsperioden kunde främst ökningen av vägandvändarnas missnöje stoppas. Männistö anser att orsaken till detta är att finansieringsbeloppet till programmet för minskning av reparationsskulden, även om det var stort, dock endast stod för en liten del av det totala behovet.

”I praktiken erhölls endast ett tillägg på cirka 20 procent till finansieringen av vägunderhållet och när tillägget fördelades i hela landet syns det inte som någon betydande förbättring ur vägtrafikanternas synvinkel. Det lågtrafikerade landsvägsnätet hade hunnit bli i så dåligt skick att en tilläggssatsning under tre år inte lyckades förbättra det till en god nivå”, konstaterar Männistö.

Männistö anser också att en annan orsak till missnöjet är att tilläggsfinansieringen inte under de tre åren användes till att göra några särskilda investeringar i vinterunderhållet, vilket enligt honom är ett område som väcker missnöje. Detta framhävdes i synnerhet då vintrarna råkade vara exceptionellt utmanande på grund av de växlande väderförhållandena. Situationen förväntas förbättras på längre sikt när de nya riktlinjerna för vinterunderhåll och den nya entreprenadmodellen för vinterunderhåll träder i kraft.

Försämringen av skicket oroar

När finansieringen nu har minskat till nivån före programmet ligger en försämring av trafikledsnätens skick framför oss. Männistö oroar sig för att det som uppnåtts med programmet för minskning av reparationsskulden kommer att ätas upp ganska snabbt. Ett acceptabelt underhåll av väg- och bannätet samt vattenlederna är en absolut förutsättning för att garantera näringslivets funktionsförmåga och säkerställa att alla medborgare kan röra sig tryggt i trafiken. Det finns ett skriande behov av permanent tilläggsfinansiering för underhåll av trafiklederna.

Mer information:

Ledande sakkunnig Vesa Männistö, hantering av trafikledstillgångar, Trafikverket, tfn 0295 34 3569

Reparationsobjekt på kartan och mer information om bl.a. grunderna för val av objekt

Sidan uppdaterad 19.10.2015