Vintersjöfartens främsta tjänst är isbrytningen, som säkerställer fartygstrafiken till och från Finland till utlandet. Vinterförhållandena varierar, men hamnarna i Finland fryser varje vinter.
”Antalet isbrytare har varit oförändrat under de senaste åren och kunderna har varit nöjda med antalet isbrytare. Nöjdheten med verksamheten har dock ökat något, eftersom vi har erbjudit rikligt med rådgivning och till exempel förtydligat processen för att fastställa assistansrestriktioner”, berättar sjöfartsexpert Mika Nyrhilä.
De viktigaste intressentgrupperna inom vintersjöfarten är hamnar, agenter och mäklare, rederier, ledningen av fartygstrafiken, tjänsteproducenter inom isbrytning, befraktare, avlastare och lotsar. Den information som finns tillgänglig för den kommande vintern utvecklas vidare på webbplatsen baltice.org och fokuserar på de saker som enligt svaren är oklara.
”Trafikledsverket är den myndighet som ansvarar för isbrytningen och vi hoppas att all respons om verksamheten kommer direkt till oss. Endast på så sätt kan vi utveckla verksamheten”, påminner Nyrhilä.
Isbrytningssäsongen inleds vanligtvis i december. Respons kan skickas till adressen winternavigation(at)vayla.fi
Halkbekämpningen på vägarna delar trafikanternas åsikter
Förra vintern var lång och förhållandena delvis utmanande, vilket märktes som en minskning i nöjdheten bland trafikanterna. Det kommer mycket respons om halkbekämpningen.
”Vi kommer att fästa mer uppmärksamhet vid att optimera vägsaltningen nästa vinter, många anser att vi rentav har saltat för mycket. Det önskas mer sandning i korsningar och branta backar och vi fäster mer uppmärksamhet vid detta i det mindre trafikerade vägnätet. Nackdelen är visserligen dammet som bildas av sandningssanden på våren”, berättar Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägarna.
Sommarens beläggningsarbeten på 4 000 landsvägskilometer har en direkt inverkan på hur vinterunderhållet lyckas.
”På en jämn yta lyckas till exempel plogningen bättre. Förra vintern minskade nöjdheten med vägytans jämnhet, så i och med beläggningsprogrammet kommer säkert kundnöjdheten att öka”, säger Pirinen.
Vi samlar årligen in respons om hur vinterunderhållet av vägarna lyckats av förare av tunga fordon, bilister och fotgängare samt cyklister. Med hjälp av undersökningen av trafikanters nöjdhet får vi respons om skötseln av vägnätet och dess skick ur trafikanternas synvinkel. Vi går igenom resultaten av undersökningen med NTM-centralerna och utnyttjar dem i utvecklingen av vinterunderhållet.
Läs mer om undersökningen och resultaten för 2024
Läs mer om vinterunderhåll av vägar
Snöstormar tacklas genom nära samarbete
Järnvägstrafiken är ett samspel mellan många aktörer. Trafikledningen, trafikföretagen, banunderhållare och infrastrukturförvaltare har sina egna ansvarsområden och för att säkerställa en smidig vintertrafik utvecklas samarbetet kontinuerligt. Lärdomar från tidigare vintrar sammanställs bl.a. i en årlig samarbetsundersökning.
Genom beredskap och planering strävar man efter att minimera snöstormarnas och även vanliga vinterförhållandens inverkan på trafiken.
”På basis av responsen har samarbetet vid beredningen av de regionala snöarbetsplanerna varit intensivt och informationsutbytet som skett varje vecka om snöarbetena har varit på en god nivå. Trafikidkarnas beredskap bör ännu preciseras i planerna”, berättar arbetarskyddsexpert Risto Lappalainen.
Snöarbetsplanerna beskriver hur man i underhållet av området förbereder sig på snöyra, hur arbetet ordnas när det rikliga snöfallet slår till och med hurdan materiel och hur många personer man kan röja snö från järnvägen.
”I svåra vinterförhållanden räcker personalen aldrig till. Detta är ett gemensamt utvecklingsområde för oss även i fortsättningen, att det finns tillräckligt med resurser för både underhållsarbeten och förflyttningar av materiel”, säger Lappalainen.
Trafikledsverket samlar regelbundet in information om medborgarnas, näringslivets och andra intressentgruppers erfarenheter och mobilitetsbehov genom enkäter, möten och responskanaler. Informationen utnyttjas i utvecklingen av verksamheten.