Trafikverket utredde skicket på sina lågtrafikerade banor
Bild: Markku Nummelin
Enligt Trafikverkets utredning har skicket på flera lågtrafikerade banavsnitt försämrats och en del av banorna behöver med det snaraste ersättande investeringar.
Det lågtrafikerade bannätet måste hållas i trafikerbart skick på sådana banavsnitt där det finns redan etablerad järnvägstrafik som utgår från industrins och det övriga näringslivets behov och vars utvecklingsutsikter är positiva. Eftersom näringslivets behov förändras och järnvägarna slits, behöver man med jämna mellanrum göra en situationsanalys.
”Vi kontrollerade skicket på våra lågtrafikerade banor senast 2014 och nu har vi uppdaterat den analysen. För att undvika missförstånd vill vi understryka att rapporten innehåller resultaten av analysen, men inga beslut”, säger Markku Nummelin, teknisk direktör på Trafikverket.
Största delen av banorna klarar sig med underhåll
Största delen av de lågtrafikerade banorna visade sig vara i sådant skick att det räcker med underhåll på den nuvarande nivån. Det är skäl att bedöma skicket på vissa banavsnitt, som Lahtis-Lovisa hamn, Lahtis-Heinola och Joutjärvi-Mukkula på nytt om senast fem år för att kontrollera om trafiken är etablerad och trafikmängderna sådana att det är motiverat med underhåll.
För banavsnitten Heinävaara-Ilomants, Kontiomäki–Pesiökylä–Ämmänsaari och Saarijärvi–Haapajärvi föreslår man att det inleds noggrannare projektutvärderingar/behovsutredningar för att uppskatta reparationsprojektens innehåll, kostnader och samhällsekonomiska lönsamhet. Enligt utredningen skulle de här banorna utgående från banans skick och livscykel behöva grundläggande reparationer 2019-2025. Projektutvärderingarna innehåller en mera detaljerad uppskattning av de kostnadseffektiva åtgärderna.
Andra banor som är i slutet av sin livcykel är Niinisalo-Parkano, Mynttilä-Ristiina, Lieksa-Pankakoski och Murtomäki-Otanmäki. I rapporten föreslås det att man fortsätter med den nuvarande driften och underhållet, men med anmärkningen att det tekniska skicket på dess banavsnitt snabbt kan försämras. Om så är fallet kan man bli tvungen att utfärda hastighetsbegränsningar för banavsnitten eller stänga dem helt.
Ett banavsnitt, för vilket det enligt utredningen inte längre är samhällsekonomiskt motiverat att fortsätta driften och underhållet är Seinäjoki-Kaskö.
”På grund av banans dåliga skick kan banavsnittet inte längre hållas i trafikerbart skick utan betydande investeringar. Trafikmängderna på banan har sjunkit märkbart under de senaste åren. Av den anledningen föreslås det i rapporten att driften och underhållet av banavsnittet från Ahokylä i Seinäjoki till Kaskö ska upphöra 15.12.2019”, säger Nummelin.
Reparationsskulden i bannätet redan 1,1 miljard euro
Den färska utredningen är en teknisk analys av banornas livscykel och upprustningsbehov. Möjligheterna att verkställa de framställda åtgärderna framgår av den riksomfattande tolvårsplanen för transportsystemet som blir klar under nästa regeringsperiod. Målet med planen är att förbättra långsiktigheten i underhållet och utvecklandet av transportnätet.
Reparationsbehoven i det lågtrafikerade bannätet tävlar om finansiering med reparationsbehoven i det övriga transportnätet. Enligt Trafikverkets uppskattning uppgår den s.k. reparationsskulden i hela bannätet till sammanlagt 1,1 miljarder euro. Bannätet behöver underhållas kontinuerligt och det finns också reparationsbehov på de högtrafikerade banorna och på bangårdarna för gods- och persontrafik. Den ändrade verksamhetsmiljön och näringslivets utveckling har också gett upphov till ett stort investeringsbehov.
En parlamentarisk arbetsgrupp som slutförde sitt arbete i februari 2018 har framställt att man skulle förbinda sig att minska reparationsskulden i väg- och bannätet per regeringsperiod. Detta innebär att finansieringen för bastrafikledshållningen borde ökas långsiktigt med minst 300 miljoner euro per år jämfört med anslagsnivån för bastrafikledshållningen som i genomsnitt uppgick till cirka en miljard euro före den innevarande regeringsperioden.
Raportten (på finska)
Q & A (på finska)
Ytterligare uppgifter:
teknisk direktör Markku Nummelin, tfn 029 534 3971 eller [email protected]