Tjälskador att vänta särskilt på landsvägarna i landets mellersta delar, på järnvägarna är situationen bättre
På grund av den milda vintern väntas tjälskador uppstå på landsvägarna i stora delar av landet. Några värre översvämningar torde däremot inte förekomma. Järnvägstrafiken torde i år klara sig med mindre tjällossningsproblem än normalt. Inte heller i skärgården är menföret nu något problem.
På grusvägarna kan tjälskadorna ställvis bli svåra.
I vår kan tjällossningen på grusvägarna orsaka större problem för trafikanterna än normalt. I Norra Österbotten och i Lappland, med undantag för kusten och nordvästra Lappland, väntas tjällossningen bli svårare än vanligt. I Sydöstra Finland, Södra Savolax och vid sydkusten kan tjällossningen bli mildare. "Grundvattennivåerna var höga i början av vintern och tillfrysningen framskred så att det sannolikt bildades islinser i vägkonstruktionerna", förklarar Otto Kärki, sakkunnig vid enheten för styrning och utveckling av drift och underhåll.
Hur svår tjällossningen blir, beror i hög grad på vädret under våren. Ett torrt och soligt väder samt nattfrost gör att vägarna torkar i takt med smältningen, vilket håller den hotande tjällossningen i schack. De flesta tjälfarliga vägarna finns i de mellersta delarna av landet, där marken och terrängförhållandena är gynnsamma för tjälbildning och där antalet grusvägar är stort. Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan den djupare tjällossningen sätter in. På Södra och Mellersta Finland grusvägar har det ställvis redan bildats lera på vägytan. Vägkropparna smälter inte heller i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt.
På landsvägarna har den milda vintern skadat beläggningar
De belagda vägarna har i större utsträckning än normalt lidit av vinterns milda och regniga väder. Beläggningarna i hela landet har utsatts för 50 % fler tillfrysnings-smältningscykler än genomsnittet för vintrarna. I februari accelererade antalet skador särskilt i Södra och Mellersta Finland som en följd av den rikliga nederbörden. Efter vintern finns det många sprickor, hål och andra skador i beläggningen. Därför har det varit nödvändigt att redan nu utfärda hastighetsbegränsningar på landsvägarna. Under våren utfärdas hastighetsbegränsningar uppskattningsvis på 400-600 vägkilometer.
Några värre översvämningar är inte att vänta, särskilt om det inte regnar så mycket på våren. Trummorna i landsvägarnas sidodiken är igenfrysta på många ställen, vilket kan medföra att vattnet stiger upp på vägen när smältningen kommer igång. Det finns många enskilda väganslutningar, och det är deras ägare som ansvarar för att trummorna hålls öppna.
Till följd av tjällossningen har det under de senaste åren i allmänhet utfärdats viktbegränsningar på 600–2 000 vägkilometer årligen. Förra våren utfärdades viktbegränsningar på omkring 1800 vägkilometer landsväg och i slutet av hösten på ytterligare 450 vägkilometer, då regnen mjukade upp vägkropparna och vägarna torkade betydligt långsammare än på våren.
Färre tjälproblem på järnvägarna än under tidigare år
I vår väntas det färre tjälproblem på järnvägarna, särskilt i Mellersta och Södra Finland. Begränsningarna till följd av tjälen utfärdas igen på samma ställen som tidigare i Östra och Norra Finland. Tjälskadornas antal beror i hög grad på köldperioderna och väderväxlingarna under våren.
Hastighetsbegränsningar till följd av tjällossningen väntas på omkring 10 kilometer, fastän de potentiella avsnitten är 10-25 kilometer.
Tjälproblemen uppstår varje år på samma ställen. "Trafikverket strävar efter att minimera olägenheterna för trafiken till följd av tjälen", säger Jukka P. Valjakka, chef för bandrift och -underhåll. "Vi gör detta i samarbete med driftsentreprenörerna och trafikidkarna. Entreprenörerna för varje bansträcka följer kontinuerligt med förändringarna i tjällossningen och vidtar samtidigt nödvändiga åtgärder för att minimera tjälskadorna så att man inte ska behöva utfärda hastighetsbegränsningar. Ställena med tjälskador repareras som separata banförbättringsobjekt, men också i samband med stora ombyggnadsprojekt."
Då de översta markskikten börjar tina på våren, kan smältvattnet inte alltid rinna bort och banvallarna inte heller torka. Det kan också finnas både tjälskadade och tinade markskikt ovanpå varandra. Då marken under rälsen fryser till, leder det till ojämna tjällyftningar. På de delar av bannätet som lidit av tjälskador måste man då utfärda hastighetsbegränsningar för att kunna garantera att tågen kan köra tryggt.
Få menföresproblem i skärgårdstrafiken
Både Skärgårdshavet och Finska viken har haft nästan öppet vatten i vinter och därför har man kunnat sköta skärgårdstrafiken utan de svårigheter som vanligen förekommer under isvintrar och utan specialmateriel. Isbildningen framskred väl i januari, då också den officiella isvägen till Karlö kunde öppnas. På grund av det milda vädret samlades det vatten på isen, vilket resulterade i att isvägen tidvis måste stängas. I Östra Finland orsakade den stränga kölden i januari närmast nedisningsproblem för fartygen.
Ytterligare uppgifter:
Otto Kärki, sakkunnig vid enheten för styrning och utveckling av drift och underhåll, tfn 050 430 4705, fornamn.efternamn(at)trafikverket.fi
Jukka P. Valjakka, chef för bandrift och -underhåll, tfn 029 534 3925, fornamn.efternamn(at)trafikverket.fi
Servicenivåansvarig Sirpa Vanhala, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0400 763 636 (skärgårdstrafiken)
Trafikens kundtjänst, liikenteen.asiakaspalvelu(at)liikennevirasto.fi, tfn 0295 020 600
Noggrannare uppgifter om menföressituationen regionalt ger NTM-centralerna
Bilagor
Trafikverket möjliggör fungerande, effektiva och trygga resor och transporter.
www.trafikverket.fi
www.facebook.com/liikenneverkossa
www.twitter.com/liikennevirasto