Svår tjällossning i Lappland och södra Finland – mellersta Finland klarar sig med normal tjällossning

Tuffa höst- och vinterförhållandena samt den stora mängden smältvatten torde ge upphov till svår tjällossning i synnerhet i Lappland. Inom landsvägsfärjtrafiken kan variationer i vattenståndet störa färjtrafiken särskilt i Insjöfinland. Tjälskadorna på bannätet förväntas bli mindre än genomsnittet.

”Förhållandena har varit mycket besvärliga i höstas och i vinter. Dessutom finns det gott om vatten under vårens smältperiod, även i södra Finland”, säger Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Det kan därför förutspås att det på grusvägar, förutom i vägytan, även kommer att uppstå tjälskador i vägkroppen, vilket medför utmaningar särskilt för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen.

Mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen, som tjälskadorna orsakar, gör det svårare för alla som rör sig på grusvägarna. Ytliga tjälskador syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning.

Hur svår tjällossningen blir beror ändå i stort sett på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta väglaget.

Viktbegränsningar för grusvägar

I hela Finland finns vägar som kan utsättas för tjälskador i vägkroppen, där jordmånen och terrängförhållanden bidrar till att skapa tjälskador. I Mellersta Finland väntas tjälskadorna genomsnittligen vara normala, medan det i Lappland kan bli svårt menföre. I nordöstra och södra Finland är det också nödvändigt att förbereda sig för en svårare tjällossning än normalt.

”Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan tjälskador vanligtvis uppstår i vägkroppen. Även perioden med ytlig tjällossning torde bli lika problematisk som perioden med tjällossning i vägkroppen. Detta beror på att vägarna inte smälter i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt”, klargör Pirinen.

På grund av tjällossningen införs viktbegränsningar på vägarna årligen. I år förväntas samma riksomfattande läge som år 2020–2021, dvs. cirka 2 000 kilometer viktbegränsade vägar.

Dessutom orsakade regn mellan frostperioderna i februari mycket skador på vägbeläggningarna i södra Finland. Problem med hål kan förekomma längre norrut om samma väglag fortsätter. Det bästa för beläggningar skulle vara att vintern byter till vår tydligt och snabbt, då även nödvändiga reparationer skulle lyckas bäst.

Mindre tjälskador än genomsnittet förutspås för järnvägarna

På bannätet förutspås tjälskadorna vara som störst på en cirka 20–38 kilometer lång sträcka i månadsskiftet april–maj. På grund av tjälen måste hastighetsbegränsningarna sannolikt sänkas på en cirka 18–35 kilometer lång sträcka. Tjälbegränsningarna under vintersäsongen torde i huvudsak gälla sådana banavsnitt där bankonstruktionerna och torrläggningsförhållandena skulle kräva grundläggande förbättringsåtgärder.

”De som underhåller banavsnitten kontrollerar ständigt förändringarna i tjälsituationen och vidtar samtidigt nödvändiga underhållsåtgärder för att undvika hastighetsbegränsningar eller minimera hastighetsbegränsningarna både till sin omfattning och sin varaktighet”, säger Jukka P. Valjakka, chef för enheten för styrning och utveckling av banunderhåll vid Trafikledsverket.

En del av vinterns hastighetsbegränsningar kan bero på förändringar som föranleds av den normala tågtrafiken eller bankonstruktionernas skick, tjälen är inte alltid orsaken bakom begränsningarna.

Endast små olägenheter att vänta för färj- och förbindelsefartygstrafiken, lätt menföre i skärgårdstrafiken

I vinter har isläget varit ganska lätt. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden har det beroende på området funnits 10–30 cm tjock fast is och jämn is. Skiftet har varit öppet hela vintern. I östra Finska viken har det funnits 20–50 cm tjock fast is och längre ut 2–25 cm tjock och tät drivis.

Förbindelsefartygstrafiken har i regel skötts med förbindelsefartyg enligt vintertidtabeller. Islossningen förväntas inte orsaka betydande besvär för förbindelsefartygstrafiken.

 Räisälä i Kemijärvi och på Karlö har det funnits officiella isvägar. Kemijärvi isväg är fortfarande öppen. Landsvägsfärjtrafiken har skötts nästan normalt under hela vintern.

Variationer i vattenståndet och rörliga isfält kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken särskilt på färjplatserna i Insjöfinland. På färjplatserna i havet förväntas vattenståndet inte orsaka störningar. Isfältens rörelser under islossningen kan även orsaka tillfälliga störningar i färjtrafiken.

Mer information:

Trafikledsverket

Sakkunnig inom underhåll av landsvägar Jarkko Pirinen, tfn 029 534 3339
Chef för enheten för styrning och utveckling av banunderhåll Jukka P. Valjakka, tfn 029 534 3925

båda e-postadresserna har formen [email protected].

NTM-centralen i Egentliga Finland

Skärgårdstrafikens projektchef Tapani Jaakkola, tfn 029 5020 600

e-postadressen har formen [email protected]

Trafikåterkoppling: palautevayla.fi, tfn 029 5020 600

Gällande viktbegränsningar

Mer information om tjällossning och viktbegränsningar

Om regional tjällossning informerar NTM-centralerna.