Slåtter av vägkanter främjar bevarandet av naturens mångfald och säkerheten på vägarna
När vi nu närmar oss juni har tillväxten av vägkantsvegetationen kommit igång på riktigt och slåtterarbetet påbörjas
Slåtter av vägkanter orsakar en livlig debatt varje sommar. Heikki Lappalainen, sakkunnig inom vägunderhåll vid Trafikledsverket motiverar behovet av slåtter av vägkanter och rensning av snår med tunga argument.
”Den vildvuxna vegetationen precis längs vägarna är en riskfaktor för trafikanter såväl som för djuren som gömmer sig i vegetationen”, säger Lappalainen. ”Slåtter och rensning av snår görs för att förhindra trafikolyckor. Tillräcklig synlighet måste bevaras även i allmänhet, särskilt i kurvor och korsningar.”
Rensningsarbetet syftar till att säkra obehindrad sikt för trafikanter och att förhindra tillväxten av snår alltför nära körbanorna. En god sikt ger föraren tid att reagera på oväntade situationer. Rensning av snår längs vägsträckningarna görs med flera års mellanrum på en större yta än slåtterarbetet.
Slåtter främjar även bevarandet av naturens mångfald. Regelbundet slåtter av vägkanter har med tiden skapat ett betydande antal ersättande livsmiljöer för gräsmarks-och ängmarksarter och till och med hotade arter. Slåtter upprätthåller dessa värdefulla livsmiljöer som påminner om traditionella biotoper.
Slåtter genomförs två gånger på sommaren längs de mest livligt trafikerade vägarna. På dessa vägar görs den första slåttern smalt enligt gällande riktlinjer, så att trafikanter kan njuta längre av blomsterprakten. En stegvis ökning av slåtterbredden hjälper också växtarterna längs vägarna att förnyas. Den andra slåttern görs över ett bredare område senare på sommaren. På småvägar görs slåttern en gång per sommar i juli-augusti med en bredd på två meter.
”Slåtterarbetet kan inte senareläggas i all oändlighet på grund av trafiksäkerhet och kostnader. Kostnaderna för slåtterarbetet skulle öka då slåtter med korta mellanrum skulle kräva en betydligt större mängd slåtterutrustning”, konstaterar Lappalainen.
Slåtter bekämpar skadliga främmande arter
Även ovälkomna gäster, det vill säg skadliga främmande arter har tagit fäste vid vägkanterna. Förra sommaren trädde statsrådets förordning om främmande arter, som förutsätter bekämpning av skadliga växter som vresrosor och blomsterlupiner, i kraft. Verket har redan utrett bekämpningsmetoder för blomsterlupiner som passar landsvägsmiljön. Det viktiga i bekämpningen av utbredda blomsterlupiner är att förhindra spridning av lupin till nya tillväxtplatser från frön. Därför sparas inte blommande lupiner vid slåtter. Förekomster av den farliga tromsölokan bortskaffas separat vid upptäckt.
Bortskaffande av skadliga främmande arter längs vägkanterna ingår inte i allemansrätten.De som planerar bortskaffande kan ta kontakt med det riksomfattande Trafikens kundservice, som ger mer information om villkoren för genomförande.
Har du stött på en främmande art? Meddela detta i Portalen för främmande arter.
Respons om slåtter kan ges här.
Kontaktinformation för Trafikens kundservice finns här.
Mer information om slåtter av vägkanter finns också på NTM-centralens webbplats.
Mer information:
Marketta Hyvärinen
Expert, Teknik och miljö, Trafikledsverket
tel. 029 5343 261
fö[email protected]
Trafikledsverket ansvarar för att utveckla och underhålla det statliga vägnätet, järnvägarna och farlederna. Till våra uppgifter hör också att upprätthålla servicenivån i trafiken samt deltar i samordningen av trafik och markanvändning. Därigenom främjar vi vårt samhälles välmående och näringslivets konkurrenskraft.